Jävlar, vilken fest det var när vi släppte Ubuntu 15.04! Hela Globen var full av entusiastiska ubunteros, politiker, företagsledare och slipsar från nästan alla kvarvarande dataföretag (de som inte levererade datorer med Ubuntu lade ner eller blev uppköpta). Det var musik med flera av landets största band och tal av IT-ministern och så ännu mer musik och dans. Ubuntu är verkligen stort nu. När Apple släppte ”Bondkatt” (de mer ståtliga kattdjuren var slut) var det förstås också festligheter, men de var med förlov sagt rätt tama. Microsofts Windows 8.8 förbigicks i stort sett med tystnad frånsett ett antal gamla nostalgiker som hade församlats.

Jag sitter och försöker nyktra till och funderar på hur vi kom hit. Samtidigt bläddrar jag i tidningarna och alla har Ubuntu få förstasidan. Vägen för Ubunturörelsen var lite knagglig när den första entusiasmen hade lags sig, men sedan skärpte vi till oss ordentligt…

På varje ort finns det nu en ubuntugrupp, som talar för Ubuntu, hjälper nybörjare och ordnar utställningar, studiecirklar, fester och föredrag men också snackar med myndigheter, skolor och småföretag. De lokala grupperna har stor hjälp av regionorganisationen, som bidrar med utbildning och handhar kontakten med större företag och organisationer.

Centralt har vi en webbplats av yppersta klass. Där finns, förutom möjlighet att ladda ner Ubuntu också lättläst och säljande information och distanskurser om det mesta i ubuntuvärlden liksom ett stort antal handböcker. Stor omsorg har lagts på att vi ska kunna känna stolthet över vår webbplats och rekommendera den inte bara till vänner och bekanta utan också till rektor på skolan eller chefen på jobbet. Informationen är trevlig, lättläst och begriplig och det finns massor av illustrativa bilder och filmer.

Forumbaserad support la vi ner för flera år sedan. Behovet av support har minskat allteftersom Ubuntu blivit lättare och den support som ändå behövs hanteras huvudsakligen lokalt. En viss central support finns ändå, men den är starkt knuten till bugghantering och utveckling och används mest när de lokala grupperna kört fast. En annan uppgift för den centrala supporten är att framställa handledningar och fastställa vad som är ”best practice” i olika sammanhang. Både den centrala supporten och de lokala grupperna arbetar i ett gemensamt ärendehanteringssystem, som i sig har blivit en komet på Sourceforge och som givetvis nu finns i Ubuntus förråd.

Översättningen till svenska blev hundraprocentig för bra många år sedan. Nu kämpar översättarna med nord- och sydsamiska, finska, meänkieli, romani, jiddisch och ett antal invandrarspråk och har kommit mycket långt.

Stora insatser har gjorts för att sprida Ubuntu i olika sammanhang. Ubuntu finns representerat över allt när många människor samlas. Extra poppis är det förstås att representera Ubuntu i Åre på vintern och på olika badorter sommartid. Uppskattad var också den sommar då vi lånade en stor båt och seglade längs kusten och höll ubuntuaktiviteter i varje hamn (de lokala grupperna hade förberett). Våra duktiga föredragshållare turnerar annars året runt och det finns knappast en rotaryklubb eller skola som inte har fått ett besök. Snart sagt varje tidning har haft en ubuntu-skola, ivrigt påhejade av våra duktiga skribenter. Det har givit resultat. mer än en tredjedel av landets hemmadatorer kör Ubuntu, liksom flera stora företag, de flesta landsting och kommuner. Universiteten har haft något av en boom med att utbilda IT-folk i Ubuntu.

Givetvis hade varken vår ypperliga webbplats, ärendehanteringssystemet eller Ubuntu självt blivit vad det blivit utan våra duktiga utvecklare. Nu börjar det bli svårt att förse dem med buggar att sätta tänderna i, men de har hela tiden nya fantasifulla idéer och jobbar flitigt tillsammans med de skickligaste forskarna vid universiteten. Ubuntu 15.04 innehåller för övrigt flera nya program, som det samarbetet lett fram till.

Det är för övrigt otroligt vad mycket dagens datorer kan åstadkomma, med 64 processorkärnor och 32 Gig RAM rör det på sig ordentligt. Förresten, med de nya SSD-3-diskarna är det knappt någon skillnad mellan disk och RAM, men det krävs ett riktigt operativsystem för att dra nytta av kraften. Priset är inte heller att klaga på. En tusenlapp är normalpris för en stationär dator och för det dubbla får man en superlätt datorplatta. Det riktiga prisfallet kom sedan såväl processorn som SSD-disken löddes fast på moderkortet. Man får väl erkänna att Microsoft tappade sin monopolposition inte bara på grund av vår skicklighet och entusiasm. De fattade helt enkelt för sent att man inte kunde ta betalt för opertativsystem när hårdvaran blev så billig.

Störst har nog ändå Ubuntu-revolutionen blivit i utvecklingsländerna. Billig hårdvara, sociala medier och tillgång till källkod har sätt kraft i händerna på många. Datorn har blivit både ett redskap för att skapa demokrati och ett bärbart universitet.

Ni inser väl förstås att jag sitter och drömmer. Det är fortfarande 2011 och Ubuntu 11.04 har just släppts. Det vi har att fundera på är hur vi går från verklighet till dröm — eller var det tvärt om? Vi kan inte uppnå allt på en gång men också om man ska vandra flera mil börjar man med ett steg.

Annonser

Jag ser av besöksstatistiken att intresset runt Ubuntu Sverige fortfarande är rätt högt. Det är nog fler än jag som inte orkar slåss med troll och rättshaverister, men som gärna skulle göra ett handtag om det gick att jobba på utan att riskera påhopp från dem som egentligen inte alls gillar Ubuntu.

Gemenskapen har nu en nyvald ledning och det är upp till dessa att bygga ett bra lag omkring sig och att hålla bråkstakarna utanför. Grundläggande är respekt för Ubuntu, Ubuntus uppförandekod och andra grundvärden för ubuntugemenskapen. Saknas det platsar man inte, det spelar ingen roll hur länge man varit med, vad man åstadkommit eller vilken teknisk kompetens man besitter. Har man ett ruttet äpple i korgen är snart alla förstörda.

Sen är det nog lite att börja om från början och att bygga en stadig grund. Syftet för verksamheten måste fastställas och tydligt anslås på webbplatsen. Likaså måste man ställa upp ett antal mål för låt oss säga den närmaste tvåårsperioden.

Sen tror jag någon form av agila metoder skulle vara ett arbetssätt som passar här. Gör en lista, en backlog, över allt som behöver fixas och jobba sedan låt oss säga en månad i taget och beta av några punkter i taget. Direktiven för det man jobbar med får inte ändras under tiden man jobbar på det. Däremot kan givetvis buggar i resultatet läggas till backlogen och fixas i en senare runda. Vi får här kortfristiga och väldigt konkreta mål att hålla oss till. Givetvis måste man hålla noga koll att dessa kortsiktiga mål pekar mot de långsiktiga och med gemenskapens syfte.

Likaså finns det en tydlig årscykel med releaser och val som fasta återkommande punkter. Visserligen tror jag starkt på längre mandatperioder men skitsamma i det här fallet, det är ändå cykliskt återkommande aktiviteter.

Det krävs ett tydligt avstamp och en markerad förnyelse. Det kan innebära att den gamla webbplatsen arkiveras och att alla får registrera sig på nytt i en ny och då samtidigt godkänna ett nytt medlemsavtal där man förbinder sig att respektera syftet och CoC exempelvis. Det kan innebära att äldre dokumentation arkiveras och att en ny portal byggs upp med ett nytt tema baserat på den aktuella designmanualen och med nytvättad dokumentation.

Det måste också finnas en tydlig ambition att kvala in som ett riktigt, godkänt LoCo igen. Aktiviteter som är nödvändiga för att kvala in ska prioriteras stenhårt. Sådant som inte krävs av oss får vi ta en paus med för att behålla fokus och uppmärksamhet på rätt saker.


Jag fortsätter att utgå ifrån att Ubuntu Sveriges syfte är att främja användandet av Ubuntu i Sverige. Det är ju ingen alltför vild gissning när gemenskapen har ett namn som Ubuntu Sverige och när den sponsras med webbplats och annat av Canonical, företaget bakom Ubuntu. Jag har fått rätt många kommentarer här i bloggen och på Facebook. Kommentarer om både ditt och datt, men ingen som har motsagt mitt antagande att syftet är att främja användandet av Ubuntu.

För att göra detta måste vi hushålla med våra resurser och rikta in dessa på vad som är viktigt. Resurserna är förstås våra medlemmar och deras fokus och uppmärksamhet. Så där på papperet har vi snart sjutton tusen medlemmar registrerade i forumet vilket är högligen imponerande. Räknar vi medlemmar registrerade i LaunchPad är vi 134. Ser vi på aktiva i forumet eller på något annat tydligt sätt är det kanske några tiotal.

Hur aktiv var och en kan/vill vara är givetvis högst personligt, men varierar också över tiden med hur livet i övrigt utvecklar sig. Plugg, jobb, barn, hus och andra intressen ska ju också ha sin tid, men den tid man verkligen lägger på Ubuntu ska ju helst leda till något nyttigt och då är det där med fokus och uppmärksamhet viktigt.

Vi har ju fått vår beskärda del av spammare, troll och rättshaverister och det dessa gör är just att agera tidstjuvar. De ställer till bråk och onödiga diskussioner och för bort fokus från det väsentliga. Just nu verkar långrandiga diskussioner runt regeltolkningar och hantering av benådade permanentbannade regelbrytare vara den aktuella tisdtjuven. Det pyser av försök att misskreditera dem som gör storverk med att försöka hålla ordning. Misstroende och konspirationsteorier är liv och blod för rättshaveristerna.

En annan haverist återkommer via en annan kanal och tjatar oupphörligt om behovet av ”en stark ledare”, men herregud vi ser ju i Libyen hur bra och lugnande detta är och dessutom har Ubuntu Sverige precis förrättat val. Ge de nyvalda lite råg i ryggen i stället för att sprida misstroende!

Så har vi han som snackar ”dynghög” och kallar meningsmotståndare för ”kloakråttor”. Han må vara hur tekniskt kompetent som helst, men med den attityden är det bäst för Ubuntu om han kör Windows i stället.

Men det är lätt för även oss andra att stjäla fokus och uppmärksamhet. Det finns en gammal historia om styrelsen i ett storföretag som har att ta ställning till bygget av ett nytt kärnkraftverk. Budgeten är på mångmiljardbelopp och dokumentationen tjock och tekniskt avancerad. Beslutet klubbas lätt och snabbt utan diskussion.  Någon månad senare kommer det upp ett förslag om att bygga ett cykelskjul där byggarbetarna kan ställa sina cyklar. Plötsligt har alla en åsikt om färg, form och material och diskussionen tar timmar. http://bikeshed.com/

Det är på tiden att det börjar bli kul att jobba för Ubuntu igen. De som stjäl fokus och uppmärksamhet måste förpassas någon annanstans.


Om vi antar att syftet med Ubuntu Sverige är att främja användandet av Ubuntu i Sverige. Det bör ju kunna vara ett rimligt antagande, även om det nog aldrig beslutats någon gång. Då betyder det givetvis att det finns en oändlig mängd syften som INTE är Ubuntu Sveriges.

Det betyder inte nödvändigtvis att det är dåliga syften, bara att just den här konstellationen av människor har valt att syssla med något annat. Det kan till och med vara så att vi faktiskt gör en viss grej, men bara för att och så länge vi tror att det gynnar vårt syfte.

Syftet är till exempel INTE att driva ett allmänt forum där man kan snacka om vad som helst och där alla kan vara med oavsett om de gillar Ubuntu eller ej. Vi kanske ska driva just ett sådant forum ändå men bara om detta främjar användandet av Ubuntu i Sverige.

Faktum är att vårt syfte inte är att driva ett forum över huvud taget. Ett forum är ett verktyg. Så länge det gynnar vårt syfte ska vi använda det verktyget, men hittar vi bättre verktyg ska vi skrota forumet och använda de andra verktygen. Om vi flyttar ner forumet från att vara universums medelpunkt till att vara ett av flera verktyg i vår verktygslåda, så kan vi notera att man kan verka för att främja användandet av Ubuntu utan att hänga i forumet ständigt och jämt. Översättningsarbete, bloggar, presentationer på konferenser, affischering, lokala möten, lobbying på jobbet, buggrapportering och att installera IRL åt grannen är minst lika viktigt som att hänga i forumet.

Vårt syfte är inte att till varje pris hålla samman ett gäng av nätpolare som grälat och jobbat, snackat skit, gnällt och grälat, jobbat, hoppat av och på igen i åratal.  Är man med är det för att främja användandet av Ubuntu. ”Köper” man inte det är det också okej, men då platsar man inte — så enkelt är det. Man kan fortsätta umgås någon annanstans om man så vill. Agerar man regelbundet så att det blir bråk och osämja eller folk som hoppar av och tappar sugen runt omkring en gynnar det knappast de gemensamma syftena.

Vårt syfte är inte heller att sprida Linux, fri programvara eller öppen källkod i största allmänhet. Det håller andra på med. Vår grej är att vara fokuserade på en speciell variant som är bra, populär och lättanvänd. Du vet vilken… Givetvis gynnas de andra värdena på köpet, men vi gynnar dem på Ubuntus sätt.

Vårt syfte är inte heller att bedriva någon form av organisationsforskning. Så vitt möjligt följer vi i stället formulär 1a i hur ubuntugrupper  världen över organiserar sig  och arbetar. Den dag vi är störst och bäst i världen kan det vara läge att bryta nya vägar, och visa vägen för andra, men det är skitlångt dit.  Idag handlar det om att kvala in.

Att ha ett klart syfte ger inga enkla svar. Enkla svar är förrädiskt lockande men ofta fördummande. Kan vi enas om ett syfte är det ändå så att vi kan använda det för att väga och mäta olika förslag mot ifall det gynnar eller missgynnar vårt syfte. Utan ett sådant blir tyckeriet oändligt och inget är rätt eller fel. Men inget kan rädda oss från att det kommer att behövas diskussioner och beslutsfattande även framledes.


Nu diskuterar Ubuntu Sverige en omorganisation igen. Det kan vara bra och nödvändigt men leder bara till meningslöst pladder om man inte börjar i rätt ände. Börjar man med själva organisationssnacket är det lätt hänt att man inte kommer någon vart eller att man bygger in en massa outtalade förväntningar och dolda agendor, som spretar åt alla håll.

Låt oss leka med tanken att vi hade gett oss på en enklare uppgift nämligen att starta en fotbollsklubb. Såna finns i varenda håla och lite större ställen har rent av flera stycken. Fotboll är ju rätt enkelt och det finns tydliga regler. Det borde vara en baggis att skapa en vettig organisation.

– Men vänta nu, några vill bara sparka lite för skojs skull och vill bara övertyga kommunen om att få sätta upp ett par mål i parken. Ett annat gäng siktar på ett allsvenskt lag och en riktig arena. Åter andra vill ordna bollglädje och motion åt ortens barn och ungdomar. Givetvis ställer de här olika målen krav på olika typer av organisation. Kanske funkar de i samma klubb, kanske inte. Det räcker uppenbarligen inte att man vill ha en fotbollsklubb, man måste vara klar över vilken sorts fotbollsklubb.

Liksom den tänkta fotbollsklubben ovan måste Ubuntu Sverige först fastslå vad man har för syfte, sedan är det dags att ta tag i att bygga en organisation efter det.

Jag tror att syftet bör formuleras väldigt kort och enkelt, exempelvis ”Vårt syfte är att främja användandet av Ubuntu i Sverige”.

Vi behöver inte krångla till det med en massa snack om fri programvara, öppen källkod, GNU och Linux. Det är ju redan inbyggt i Ubuntu. Ubuntu är vårt sätt att främja de där andra sakerna helt enkelt.

Givetvis gillar vi om Ubuntu sprids och används i andra länder också, men det är inte vårt huvudansvar. Lyckas vi bra med Ubuntu i Sverige kommer dock resten av världen att dra nytta av det vilket är bra.

Om vi antar att vi ställer oss bakom syftet att främja användandet av Ubuntu i Sverige, skulle det hindra oss att göra sådant vi gjort tidigare eller planerat att göra?

  • Skulle det lägga krokben för våra superduktiga översättare? Knappast, en bra svensk översättning är grunden för att Ubuntu ska få vid spridning bland oss svenskspråkiga.
  • Skulle det hindra oss att supporta nya eller gamla ubuntuanvändare? Knappast, det är ett bra sätt att främja användandet av Ubuntu.
  • Skulle det försvåra för oss att blogga om Ubuntu, att skicka ut pressmeddelanden om Ubuntu, att tala om Ubuntu på konferenser, att visa upp Ubuntu på mässor eller att affischera och dela ut flygblad? Självklart inte.
  • Skulle det hindra oss att rapportera, triagera eller rent av fixa buggar i Ubuntu. Givetvis inte.

När vi är klara med syftet är det dags att fundera över några konkrereta och mätbara mål (givetvis inom ramen för syftet) för den närmaste tiden, låt oss säga en tvåårsperiod.

När vi har det underlaget, men inte förr, är det dags att fundera över vilken organisation vi behöver för att kunna klara den biffen.


Alltså, nu tänker jag inte på gamers, programmerare, hackers, crackers, pirater, supportsnubbar, driftttekniker, nätverkstekniker och sån’t

Jag menar att rutorna i ditt kalkylblad kan innehålla olika sorters uppgifter, till exempel text eller nuffror. Ibland ställer det där till med en del överraskningar. Du kan till exempel inte lägga ihop två textsnuttar, som ”banan” och ”äpple” men du borde kunna addera talen 273 och 598. Det kan ibland hända att programmet uppfattar 273 som en textsnutt i stället och då får man problem. Då bör du markera den eller de celler du har problem med högerklicka och leta efter Formattera celler eller någonting liknande.

Det händer att man har nytta av någon av de där specialtyperna, som exempelvis tid, som gör att man kan beräkna saker med klockslag i, till exempel hur lång tid det är mellan 8:12 och 17:34 om du ska dra av 42 minuter för lunch.

Likaså kan du behöva ställa in ett rimligt antal decimaler. Dividerar du exempelvis 10 med 3 får du ett svar i stil med 3,333333333333 vilket kan vara ohanterligt. Det är sällan man behöver visa mer än två eller tre decimaler, men det beror förstås på vad man räknar för någonting.

Räknar man på avstånd i rymden eller storleken på molekyler är det praktiskt att använda tiopotenser. Vet du inte vad det är behöver du antagligen inte heller göra sådana beräkningar. I alla fall tänker jag inte gå vidare in på det här och nu.

Allt det här och mycket mer hittar du under formattera celler.


Ja, du kommer förstås ihåg den där konserten som vi håller på att planera. Utgiftssidan fick vi koll på förra gången, men intäkterna är mer oklara. Man vet ju aldrig hur många som kommer. Vi sitter där och funderar runt biljettpriser och någon föreslår 150kr per biljett.

=150*C6 blir rätt formel här. Du glömmer väl inte likhetstecknet. Nu blir det halvjobbigt att skriva alla de andra formlerna — nä stopp ett tag. Dem skapar du automagiskt!

Markera den första rutan. Peka på den lilla fyrkanten i det nedre högra hörnet. När muspekaren blir ett ofyllt plustecken är det dags att trycka ner musknappen och dra nedåt i kolumnen. Då fylls det på med rätt formler nedåt i kolumnen.

På samma liknande sätt gjorde jag för övrigt med publik-kolumnen, fast där fick jag fylla i ett par celler 10 och 20 för att programmet skulle kunna gissa vilken sifferserie jag vill ha.

Kalkylprogrammen brukar vara rätt snabba på att gissa listor. Prova att skriva måndag eller januari i en ruta och dra neråt på samma sätt.

Uppgift:

Gör likadana tabeller för biljettpris på 50:- och 250:- också.


Så sitter du på styrelsemötet och redogör för din kalkyl. Ni klarar hela arrangemanget under tio papp. Noga räknat 9800:-

Då begär B Utter ordet och berättar att den där artisten, han tar minsan tiotusen i gage.

Okej, det är bara att hala upp laptoppen och räkna om. Markera 7000 i ruta C5 och skriv in 10000. Summan ändras direkt.

Då meddelar Inga Penning att hon har kollat upp och den där lokalen är gratis för ideella föreningar. Du nollar beloppet vid Lokal och har återigen en korrekt summa.

Kalkylprogram är perfekta att ta till för beräkningar som du kan behöva ändra eller när du måste räkna med olika scenarios. Hur går det med boendekostnaderna ifall räntan går upp en procent? Två? Om du är tvungen att bjuda hundra tusen mer? Två?


Det har väl egentligen alltid varit en självklarhet, men nu står det tydligt uttryckt på http://www.ubuntu.com/community/ubuntuvalues att vi ubuntister får vara olika och annorlunda:

Although this list cannot be exhaustive, we explicitly honor diversity in age, culture, ethnicity, genotype, gender identity or expression, language, national origin, neurotype, phenotype, political beliefs, profession, race, religion, sexual orientation, socio-economic status, subculture, and technical ability.

Om man har svårt med engelskan blir det översatt med Google translate:

Även om denna lista inte kan vara uttömmande, hedrar vi uttryckligen mångfald i ålder, kultur, etnicitet, genotyp, könsidentitet eller uttryck, språk, nationellt ursprung, neurotype, fenotyp, politiska åsikter, yrke, ras, religion, sexuell läggning, socioekonomisk status , subkultur, och teknisk förmåga.

Tydligt och bra uttryckt, men det framgick väl redan av bilden nedan:

Är det någon som kan hjälpa mig datera bilden?


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,


Med den nya versionen 11.04 skriver Ubuntu datorhistoria, det kan man nog vara ganska säker på. Men den nya versionen drar givetvis också på sig en del kritik. Man kan inte skapa nytt utan att också rasera ett och annat gammalt, också sådant som varit uppskattat.


Nu finns det ett gott alternativ. Ubuntu finns nämligen också i en variant som heter Ubuntu 10.04 LTS, där LTS står för long time support. Den versionen har funnits ute i bra precis ett år och är mogen utan att på något vis vara föråldrad. Det är LTS-versionen du bör välja om du söker ett operativsystem stabilt som en klippa till din egen maskin, till mormors skraltiga dator eller till burkarna på jobbet. Att den versionen funnits ute ett tag betyder också att miljoner ubuntister världen över kan hjälpa dig med den.

Ubuntu 11.04 är rykande färsk och innehåller revolutionerande teknik. Sannolikt har den en hel del barnsjukdomar. Gissningsvis kommer det att rasa in en hel hoper uppdateringar och buggfixar den närmaste månaden. Kanske stöter du rent av själv på något fel — som du då förstås rapporterar till utvecklarteamet. Vill du vara med och skriva historia? Vill du lära dig det senaste? Då är Ubuntu 11.04 rätt version för dig.

Undrar du över Ubuntus versionsnummer? De första siffrorna är årtal. Ubuntu 11.04 kom alltså ut 2011. Siffrorna efter punkten är månad. Ubuntu 11.04 kom alltså ut i månad fyra alltså i April. Ubuntu kommer ut två gånger per år, så det finns alltså också en version som heter Ubuntu 10.10.

Ubuntu kommer också med två olika ”uppdateringsavtal”. Har du en vanlig release kan du uppdatera till nästa release. Har du en LTS kan du uppdatera till nästa LTS eller välja att uppgratera till nästa vanliga version.

Som du ser av figuren är det också olika ”livslängd” på de olika releaserna. Vill du ha ett bekvämt datorägande, satsa på LTS. Vill du vara först med det senaste, kör 11.04.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,



%d bloggare gillar detta: