Vägen upp ur diket

23Nov10

Ubuntu Sverige har ett antal starka sidor och ett antal svaga sidor. Det vi behöver göra är att dokumentera de starka sidorna bättre och samtidigt se till att bli bättre på det vi är dåliga på. Fokus måste vara att ge något tillbaka till den internationella gemenskapen.

 

 

 

 


<popey> Whilst forum based support and discussion is fantastic (…) a LoCo team is also about advocacy, bug jams, triaging, translating.. building the community around the team and encouraging people to get involved in the project.

Support i forumet hör till det vi tror oss vara bra på. Hur bra vi är vet vi nog inte så väl, men det borde gå att ta reda på och dokumentera. Hur många frågor? Hur många svar? Hur många obesvarade frågor? Hur många lösta ärenden. Dokumenterar vi det per månad kan vi lätt se om vi förbättras.

Faddrar är nog en unik sak vi har, men också den verksamheten borde dokumenteras. Hur många faddrar? Hur många adepter? Vilka råd och anvisningar ger vi en ny fadder?

Support på sändlistan och via IRC. Kanske svårt att dokumentera på ett enkelt sätt, men deltagarantal på respektive ställe borde vi kunna mäta.

Översättningarna är vår paradgren, men jag tror vi är lite väl personberoende och det är rent katastrofalt kasst att inte ledningen framhåller hur bra vi är på det området.

Bug jams och triaging vet jag att vi har folk som har hållit på med. Det var nog ett tag sedan och kanske inte så omfattande, men det borde gå att få dem att dela med sig av sina erfarenheter och lite dokumentation finns http://ubuntu-se.org/wiki/HowtoTriage och  http://ubuntu-se.org/wiki/Global_Jam

Opinionsbildning har vi varit hyggliga på. Vi har bloggat rätt intensivt, tidvis på strategiskt viktiga ställen och periodvis samordnat och uppmärksammat i bloggosfären. Vi har regelbundet skickat pressmedddelanden vid versionssläpp och andra viktiga händelser och fått en del press. Vi har också producerat flygblad och affischer och varit representerade som inbjudna talare på en del konferenser. Jag tror också vi hade en film på gång — hur gick det med den? Nu har väl aktiviteten avtagit men en god början är ju att dokumentera det som ändå görs.

Att tala för mer byråkrati skär i hjärtat, men uppenbarligen behövs en del av den varan för att pleasa LoCo-rådet. Kanske behövs det också för att få medlemmar att förstå att ledningen antagligen gör mest nytta när den INTE hänger i forumet.

Fokus på forumet måste tonas ner och vi måste bli bättre på att följa med i vad som händer i den övriga ubuntu-världen, vi måste träffas oftare IRL och vi måste bli bättre på att utnyttja olika kanaler på nätet och främst IRL för att föra ut budskapet om Ubuntu.

Helt klart krävs en nystart och den måste skapas av medlemmar som brinner för Ubuntu och Ubuntus grundläggande värderingar och inte ta minsta hänsyn till de gnällspikar och provokatörer som inte delar dessa värderingar.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Annonser


6 Responses to “Vägen upp ur diket”

  1. Jag hoppas att att du är med och knuffar upp kärran på asfalten igen. Ikväll ska vi i alla fall få upp framhjulen.

    • 2 urbananjar

      Jajamensan och vi har tagit en rejält bit upp på vägen igen även om hela dagordningen inte hanns med. Trevlig stämning och bra riktning framåt var det och det är huvudsaken. Det ska nog bli riktigt bra det här igen.

  2. Intressant! Som ubuntuanvändare sen ca 1,5 år och utan större datakunskaper har jag upplevt huvudproblemet med forum, ”support” osv att trots att ubuntu ska vara ”linux for human beings” så ligger inte svaren på folks problem på en enkel nivå. Jag har installerat ubuntu till flera i släkten, och de har definitivt inte kompetens eller självförtroende att förstå sig på hur terminalen fungerar. Och eftersom de inte har någon i närheten (jag bor inte i samma stad som de flesta) så sitter de fast med sitt problem och kan inte be någon om hjälp som kan förklara på en enkel nivå. Jag är själv dålig på terminalen, men kan använda mig av den om jag får någorlunda specifika instruktioner.

    Min input alltså: supportforumen (även engelskspråkiga) borde vara mer begripliga för n00bs, t.ex. genom att folk klistrar in den exakta uppsättningen kommandon som behövs eller (ännu hellre) förklarar hur man går till väga utan terminalen. Först då kan ubuntu bli ett alternativ för folk som är rädda för datorer.

  3. 4 urbananjar

    Ska man fjärrhjälpa sina släktingar (eller kunder) är faktiskt terminalen en höjdare eftersom man kan köra ssh mot en dator varsomhelst. Måste dock ha openssh-server (tror jag den heter) installerad i den dator du ska pilla med.

    Pedagogiken kan alltid förbättras. Det är nog en av de saker som behöver jobbas med, men samtidigt får man inte vara för sträng mot ideellt arbetande…

    • Teamviewer funkar fin-fint med ubuntu och är gratis för privat bruk, kan inte bli enklare. Går också att supporta mellan olika operativsystem, klockrent är det minsta man kan säga. Mvh Roffe

      • 6 urbananjar

        Ja, Teamviewer är bra, också när man ska hjälpa folk som ännu inte bytt ut Windows funkar fint från Ubuntu.

        Vissa saker är svåra att lösa på telefon eller via forum, men ser man med egan ögon är det ofta enklare att fixa eller tipsa om vad som ska göras.

        Ssh är mer när nån ringer och säger att de inte har ”foo” och du säger nähä
        samtidigt som du klickar lite på tangentbordet, hummar lite och sen säger du, nä, det hade du inte men nu har du det 😉

        Sen kan man faktiskt tunnla hela den grafiska tjolabalongen via ssh också ifall man vill


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: